Tack Calle och Christilinda för er respons.
tisdag 31 maj 2011
måndag 30 maj 2011
Kommentar till My de Silvas podcast - Tjäna pengar på din blogg
My da Silva (2011) tar upp tre sätt att tjäna pengar på en blogg; produktplacering, annonser och genom att jobba som bloggare åt ett företag. Det som är mest intressant av de här tre är produktplaceringen i bloggar, dels för att man inte tjänar direkta pengar utan om att få gratisprodukter. Men framförallt för vad det gör med en blogg.
Det är ett extremt bra sätt för skönhets- kläd- och kosmetikföretag att göra reklam som går direkt in i målgruppen, men enligt My även en risk för att målgruppen tappar förtroendet för bloggaren och produkten om man upplever att bloggaren är köpt. Jag hade gärna hört mer om just den delen. Hur väljer bloggare att använda gratisprodukterna, känner de sig tvungna att blogga om produkter eftersom de fått dem, även om de inte kan stå för dem? Hur många av läsarna upplever att de tappar förtroendet för bloggaren på grund av produktplaceringen i bloggen? Och hur mycket tjänar egentligen företagen att finnas med i en populär blogg kontra kostnaden för de schampoflaskor eller handväskor bloggaren får?
da Silva, My (2011) Tjäna pengar på din blogg, Publicerat påhttp://mysan101.podbean.com den 22 Maj 2011, Hämtat 30 Maj 2011.
Länk:http://mysan101.podbean.com/2011/05/22/avsnitt-3-tjana-pengar-pa-din-blogg/
Det är ett extremt bra sätt för skönhets- kläd- och kosmetikföretag att göra reklam som går direkt in i målgruppen, men enligt My även en risk för att målgruppen tappar förtroendet för bloggaren och produkten om man upplever att bloggaren är köpt. Jag hade gärna hört mer om just den delen. Hur väljer bloggare att använda gratisprodukterna, känner de sig tvungna att blogga om produkter eftersom de fått dem, även om de inte kan stå för dem? Hur många av läsarna upplever att de tappar förtroendet för bloggaren på grund av produktplaceringen i bloggen? Och hur mycket tjänar egentligen företagen att finnas med i en populär blogg kontra kostnaden för de schampoflaskor eller handväskor bloggaren får?
da Silva, My (2011) Tjäna pengar på din blogg, Publicerat påhttp://mysan101.podbean.com den 22 Maj 2011, Hämtat 30 Maj 2011.
Länk:http://mysan101.podbean.com/2011/05/22/avsnitt-3-tjana-pengar-pa-din-blogg/
fredag 27 maj 2011
Kommentar till Adrian Sofinets Essä Hur Företag Kan Dra Nytta Av Social Media
Det är intressant att läsa om nästa steg i Adrians essä, för att ett företag har en site bör vara självklart och att det nu handlar om att trappa upp sitt företags webbnärvaro på fler platser för att hänga med i konsumentens rörelsemönster. En studie som belyser hela processen med företagens mognad i den digitala sfären är Jacobs & Nakata's (2010) studie. De belyser det faktum att användningen av webb 2.0-teknik, i synnerhet sociala medier, ökar snabbt och företagen har börjat integrera Web 2.0 teknik i sin verksamhet eftersom förväntningarna från de anställda, kunder och partners ökar. Ett sätt att underlätta integration med denna teknik är att använda en mall för olika tillväxtstadier som riktlinje för genomförandet. Jacobs & Nakata har studerat Earl's-modellen, vilken belyser sex steg som tekniken behöver utvecklas i för att företag ska nå full omvandling av sin affärsmodell till att fungera för nätet och anpassa sig till nya krav från kunder, leverantörer, partners och anställda. Jacobs & Nakatas studie handlar om att applicera en gammal modell på en ny miljö vilket de fann väl fungerande, men framför allt belyser de de olika stegen, och svårigheterna i varje steg, på ett bra sätt som kan ge en karta till hur man ska ta sig vidare från grundnivån av digital närvaro och hamna i framkant.
Jacobs & Nakata (2010). Evolving the social business: a look at stages of growth for Web 2.0 integration with business activities.
First Interdisciplinary Workshop on Communication for Sustainable Communities, IWCSC '10 , Article No. 4.
PDF: http://portal.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=1951493.1951497&coll=DL&dl=ACM&CFID=21798988&CFTOKEN=86993289
Jacobs & Nakata (2010). Evolving the social business: a look at stages of growth for Web 2.0 integration with business activities.
First Interdisciplinary Workshop on Communication for Sustainable Communities, IWCSC '10 , Article No. 4.
PDF: http://portal.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=1951493.1951497&coll=DL&dl=ACM&CFID=21798988&CFTOKEN=86993289
Kommentar till Mitt virtuella jag av Michelle Lindholm
En bra sammanställning av hanteringen av det personliga varumärket on-line som nästan kan ses som en varningstext för omedvetna Facebookare. Det här är dock sådant jag tror att Facebooks användare är i högsta grad medvetna om eftersom det enligt Lindholm (2011), finns en medvetenhet och man använder de sociala medierna som forum för att testa sig fram och se hur olika budskap och handlingar bemöts, samt hur man uppfattas från andra.
Essän saknar lite utav en udd. En möjlighet finns att utöka resultatet och nivån på diskussionen med hjälp av den andra sidan, mottagaren av ditt varumärke. Genom att titta närmre på Hancock, Toma & Fenners (2008) studie som behandlar hur man som Facebookanvändare väljer att använda eller inte använda den information man har om en person när de möts i verkliga livet kan man få en bild av resultatet av det digitala varumärkesbyggandet. Facebook tillsammans med andra sociala mötesplatser och digitala dagböcker är en rik källa till din personliga information som andra lätt kan komma åt och använda. En möjligen oavsiktlig konsekvens av att lämna ut personlig information på nätet är att andra kan använda det strategiskt för sina egna (relations)mål på ett försiktigt, strategisk, och i slutändan framgångsrikt sätt.
Jeffrey T. Hancock, Catalina L. Toma & Kate Fenner (2008). I Know Something You Don’t:
The Use of Asymmetric Personal Information for Interpersonal Advantage
Proceedings of the 2008 ACM conference on Computer supported cooperative work, CSCW '08, pages 413-416
PDF: http://portal.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=1460563.1460629&coll=DL&dl=ACM&CFID=23960686&CFTOKEN=16657173
Michelle Lindholm (2011). Mitt virtuella jag
En essä om självrepresentation och
imagebyggande på Facebook
Digitala distributionsformer, Högskolan Väst, pages 6-7
PDF: http://michellelindholm.wordpress.com/2011/05/24/min-essa/
Essän saknar lite utav en udd. En möjlighet finns att utöka resultatet och nivån på diskussionen med hjälp av den andra sidan, mottagaren av ditt varumärke. Genom att titta närmre på Hancock, Toma & Fenners (2008) studie som behandlar hur man som Facebookanvändare väljer att använda eller inte använda den information man har om en person när de möts i verkliga livet kan man få en bild av resultatet av det digitala varumärkesbyggandet. Facebook tillsammans med andra sociala mötesplatser och digitala dagböcker är en rik källa till din personliga information som andra lätt kan komma åt och använda. En möjligen oavsiktlig konsekvens av att lämna ut personlig information på nätet är att andra kan använda det strategiskt för sina egna (relations)mål på ett försiktigt, strategisk, och i slutändan framgångsrikt sätt.
Jeffrey T. Hancock, Catalina L. Toma & Kate Fenner (2008). I Know Something You Don’t:
The Use of Asymmetric Personal Information for Interpersonal Advantage
Proceedings of the 2008 ACM conference on Computer supported cooperative work, CSCW '08, pages 413-416
PDF: http://portal.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=1460563.1460629&coll=DL&dl=ACM&CFID=23960686&CFTOKEN=16657173
Michelle Lindholm (2011). Mitt virtuella jag
En essä om självrepresentation och
imagebyggande på Facebook
Digitala distributionsformer, Högskolan Väst, pages 6-7
PDF: http://michellelindholm.wordpress.com/2011/05/24/min-essa/
torsdag 19 maj 2011
Essä : Like på Facebook / Hur företag ska förhålla sig i sina relationer till målgruppen på Facebook.
Like på Facebook
Hur företag ska förhålla sig i sina relationer till målgruppen på Facebook.
Ladda ner som PDF.
Innehållsförteckning
Sammanfattning / Abstract
Inledning och beskrivning av tjänsten
Diskussion utifrån redovisade teorier och tankar
Slutsats
Källförteckning
Sammanfattning
Facebook är världen största sociala nätverk där ungdomar och unga vuxna spenderar enorma mängder tid och engagemang. Givetvis är det ytterst relevant för företag att bli en del av det sociala samspelet på nätet för att nå den här målgruppen men i ett sammanhang där relationerna främst är personliga, privata och ett utbyte mellan vänner kan det vara svårt att som företag på ett naturligt sätt kliva in i gemenskapen utan att trampa på några tår.
/
Abstract
Facebook is the world's largest social network, in which adolescents and young adults are spending enormous amounts of time and commitment. It is, of course, highly relevant for companies to become part of the social interaction on the network to reach this targetgroup. But in a context where the relationships are primarily personal, private, and an exchange between friends, it can be difficult for the company to, in a natural way, enter the community without stepping on some toes.
Inledning och beskrivning av tjänsten
Facebook är enligt Jacobs & Nakata (2010) det mest populära sociala nätverket i världen, med över 500 miljoner aktiva användare, av vilka 50 % loggar in på Facebook varje dag.
Facebooks egen statistik (2011) beskriver dagsläget så här: Människor tillbringar mer än 700 miljarder minuter per månad på Facebook och det finns över 900 miljoner objekt som människor interagerar med (sidor, grupper, evenemang och gemenskap sidor). Den genomsnittlige användaren är ansluten till 80 communitysidor, grupper och evenemang och skapar 90 olika typer av innehåll varje månad. Mer än 30 miljarder länkar, nyheter, blogginlägg, anteckningar, fotoalbum och liknande delas varje månad.
Enligt Jansen, Sobel & Cook (2011) har majoriteten av tonåringar och unga vuxna födda mellan 1981 och 2000, konton på flera olika sociala nätverk med olika typer av nätverksbeteenden. Mer än 40 % är engagerade i tre sociala nätverkssiter och ytterligare 20 % har fyra konton i olika sociala nätverk.
Deras studie i hur socialt nätverkande påverkar hur villig man är att engagera sig i handel på nätet visar att ju fler och ju mer uppdaterade nätverk användaren har, desto troligare är det att man deltar i verksamheter på nätet.
De tio mest populära aktiviteterna på nätet för den här gruppen är enligt Jansen, Sobel & Cook (2011) att titta på profiler, uppdatera sin egen profil, söka efter någon, e-posta någon, skriva på någon annans profil, läsa bloggar, lyssna på musik, skaffa vänner och letar upp någon status. Flertalet av dessa verksamheter hanterar vänskap, att knyta eller återknyta kontakt med vänner och bekanta, och att delta i intressanta aktiviteter.
Facebook är enligt Hintikka, Kari A. (2010) mer av en plattform än bara en tjänst eller verktyg. Facebook möjliggör massinbjudningar till exempel på händelser, grupper och företagssidor. Facebook flöde presenterar ett brett spektrum av information. Förutom statusuppdateringar kan man se vad kontakter har gjort på Facebook; vad man svarat i quiz, vad man gillar, var man är fan, vilka grupper man tillhör och så vidare. I kombination med personliga inbjudningar är Facebook en möjlighet att samla och fokusera kollektiva åtgärder effektivt.
Företag och andra organisationer är precis som Jansen, Sobel & Cook (2011) menar, ivriga att skapa en närvaro på dessa sociala nätverkssiter för att nå denna viktiga ungdomsgrupp. Företag kan skapa
profiler, sidor och event att bjuda in folk till, och härigenom skapa möjligheter för folk att följa eller bli fans till företaget.
Men i ett socialt nätverk såsom Facebook, menar Ferebe & Wayne Davis (2009) förväntar sig den nyanlända användaren en social interaktion som liknar vad de är vana med i möte med personer i den riktiga världen. Allt eftersom interaktionen online och i sociala nätverk ökar, kommer de oskrivna reglerna för samspel i Facebooks kultur utvecklats. Men enligt Lampe, Ellison & Steinfield (2008) har det dock skett en väldigt liten förändring över tid i hur vi använder av Facebook. Oftast använder vi fortfarande nätverket för att upprätthålla kontakt med relationer som vi utvecklat offline. Något som de tror kan grunda sig i Facebooks historia, i det att nätplatsen ursprungligen var associerad till ett offline-nätverk, universitetet.
Facebook menar Hintikka, Kari A. (2010) är ett mycket kraftfullt och personligt massmedia för både individer och nätverk. Men detta skapar inte på något sätt automatiskt en samhörighet eller gemenskap. På Facebook är det lätt att starta trådar och att kommentera i dem, men de visas i användarens privata nät och på deras wall och till skillnad från i andra tjänster finns det inget arkiv för gamla trådar och så det finns ingen historik att tillgå. Facebook är därför enligt Hintikka, Kari A. (2010) ett kraftfullt verktyg för att samla människor för enkla, repetitiva och kollektiva åtgärder.
Sas, Dix, Hart & Su’s (2009) forskning tyder på att människors mest minnesvärda upplevelser med Facebook handlar om positiva känslor, i synnerhet sådana som rör samhörighet, nära relationer och underhållning, där man gett och fått känslomässigt stöd, skrattat högt, återupplevt minnen och planerat för framtida upplevelser. Men man pekar även på Facebook som en plats där människor tenderar att presentera sig fördelaktigt, och även i situationer där man har fått göra sina fördelaktiga sidor offentliga, tenderar människor att härleda Facebook till en positiv upplevelse.
Det sätt på vilken kommunikationen på Facebook fungerar menar Hintikka, Kari A. (2010) ger möjligheter till politiska och sociala erbjudanden dygnet runt, året om och tillåter lättsamt,
tillfälligt och halv-anonymt deltagande. En användare kan enkelt bygga upp och ändra sin on-line identitet med hjälp av olika engagemang liknande shopping i en galleria.
Enligt Jansen, Sobel & Cook (2011) använder yngre internetanvändare nätet som ett billigt och bekvämt sätt att köpa produkter som musik, böcker och kläder. Tonåringar vänder sig till sina vänner för shopping rådgivning via Internet och detta gör det svårt för marknadsförare som försöker bli "vänner" med den här delen av marknaden. Det är uppenbart att företagen anser att ungdomsmarknaden en livsviktig del och därför värt att undersöka deras beteenden och informationsinhämtning online för att förstå hur och varför ungdomar agerar i sina sociala nätverk.
Jacobs & Nakata (2010) menar att möjligheten till kontinuerlig övervakning i realtid och analys av
konsumenternas beteendetrender är något som kommer att vara avgörande för en företagsledning. Traditionella beslutsprocesser som inte tar hänsyn till de sociala nätverkandet blir dysfunktionella och det finns ett stort behov av input från modern informationsspridning i beslutsprocessen för att snabbt kunna sprida information och fatta beslut för hela företaget eller viktiga områden.
Diskussion utifrån redovisade teorier och tankar
Precis som både Jansen, Sobel & Cook (2011) pekar på är vikten av att finnas på det sociala nätverken, som Facebook, viktig för att nå den målgrupp som består av människor i åldersgruppen 11-30 år. Facebook är precis som statistiken från Facebook (2011) visar, en plats där vi spenderar otroliga mängder tid, där nästan alla finns och där flödet av information och engagemang är enormt. Om den genomsnittlige användaren är kopplad till ca 80 nätverkssidor är möjligheten för ett företag stor att kunna ta en del av den kakan.
Men att finnas som företag i sociala nätverk är på inget sätt bara en extra bonus, utan precis som Jacobs & Nakata (2010) tydliggör, om inte redan nu, så inom en snar framtid en absolut nödvändighet. Att sitta med traditionella beslutsvägar och invänta pressmeddelanden eller att det ska bli måndag kan få fatala följder när ett företag hamnar i en besvärlig situation.
Kommunikationen på de sociala nätverken går på en sekund och precis som Hintikka, Kari A. (2010) skriver ett mycket kraftfullt och personligt massmedia för både individer och nätverk för att samla många människor för enkla, repetitiva och kollektiva åtgärder. En kraft som kan antas slå hårt mot ett företag med långsamma kommunikationsvägar. Men med rätt förståelse för nätverkets speciella form kan det användas av företaget för att nå kritiker omedelbart och rakt på, och i bästa fall stämma i bäcken.
Som Lampe, Ellison & Steinfield (2008) beskriver är Facebook en plats där vi förväntar oss att hålla kontakter med relationer som vi utvecklat offline och som Ferebe & Wayne Davis (2009) vidare beskriver även förväntar oss interagera med online på samma sätt som offline. Vi bygger vår tillvaro på Facebook på personliga kontakter som vi enligt Jansen, Sobel & Cook (2011) söker upp, kollar på information om, och bilder på, chattar, och skriver meddelanden till, och våra mest minnesvärda upplevelser tillsammans med de här relationerna är enligt Sas, Dix, Hart & Su’s (2009) de personliga mötena där vi skrattat och gett eller fått personligt stöd.
Men Forskningen talar även om en till nivå av relationsbyggande på Facebook. Sas, Dix, Hart & Su’s (2009) beskriver hur vi gillar att visa upp våra bästa sidor i vår online identitet i ett positivt sammanhang på Facebook och Hintikka, Kari A. (2010) talar om Facebook som en plats för lättsamt, tillfälligt och halv-anonymt deltagande som en del i att bygga upp denna identitet.
Att som företag verka i de sociala nätverken och skapa en relation till målgruppen borde därför göras på minst ett av de här tre ovanstående sätten. Den inledande verksamhetsdelen som handlar om att fungerar som en direkt, välplanerad och funktionell kommunikationskanal borde vara standard. Men när man som företag täckt upp det basala behoven för vad målgruppen förväntar sig återstår fortfarande att bli ett älskat varumärke och komma in i målgruppens privata nät.
Baserat på Lampe, Ellison & Steinfields (2008) tankar om att använda nätverket för att bygga vidare på de relationer som vi skapar offline kan man dra en parallell och flytta över det på ett företags nivå. Då handlar det om att fånga upp ett företags fysiska kunder i den verkliga världen, vare sig man är ett café, en butik eller en bank, och få dem att även uppmärksamma och bli en del av varumärket online. Att bli ett fan eller engagera sig. Att som företag bli något man gillar, är fan till, eller en grupp man tillhör.
Då kan man enligt ovanstående resonemang antingen ta rollen av en nära relation till kunden. Genom att dela minnesvärda upplevelser, ge stöd och råd, chatta och skriva meddelanden. Att bli en riktigt vän kort och gott.
Alternativt kan man välja den andra vägen och vara en del i målgruppens sätt att skapa sin egen image på nätet. Genom att engagera sig på ett lättsamt, tillfälligt och halv-anonymt sätt kan målgruppen använda företaget för att visa upp sina bästa sidor i sin online-identitet, använda engagemanget i varumärket som en accessoar, kort sagt.
Valet av hur man som företag ska förhålla sig och vilka typer av kommunikationsvägar man ska använda kan nog vara knepigt. Men nödvändigt för att kunna använda det kraftfulla kommunikationsverktyg som Hintikka, Kari A. (2010) beskriver.
Precis som Jansen, Sobel & Cook (2011) understryker vänder sig ungdomar till sina vänner för rådgivning på nätet, och vi vet ju vilka som är våra riktiga vänner. Det här försvårar självklart för de företag som försöker bli "vänner" med målgruppen. För påflugna, privata eller omotiverade ”vänförfrågningar” kan säkert leda till en helt annan reaktion än den önskade. Då är man tillbaka till den av Jacobs & Nakata (2010) beskrivna nödvändigheten i sociala nätverk för snabb krishantering.
Möjligen finns svaret på problemet hos Ferebe & Wayne Davis (2009). Användaren förväntar sig en social interaktion som liknar den de är vana med i mötet med personer och relationer i den riktiga världen. Även om man lär sig Facebooks struktur över tid så innebär det ändå inte att sätet att underhålla relationen kan förändras. Översatt till företag skulle det kunna tolkas som att den relation målgruppen har till ett företag i den riktiga världen bör vara densamma som den i deras online-relation, strikt, personlig, rådgivande, rolig, allvarlig, och det är upp till företaget att undersöka hur den relationen ser ut innan man kommunicerar, om man inte vill få tummen ner.
Slutsats
Vi använder sociala nätverk som Facebook en enorm mängd av vår tid, vi delar extrema mängder information med varandra och i många fall är det den snabbaste källan vi har till information. Att som företag verka i den här miljön, uppbyggd på personliga relationer kan vara en balansgång. För alla som vill bli älskade kan ibland gå till överdrift i sina affektionsyttringar, men att bara sitta där utan att kommunicera gör en till en obetydlig fluga på väggen.
Vi vet alla skillnaden på vän och företag, även på nätet, och på Facebook väljer vi våra vänner med omsorg. Ett företag kan vara en stark del av vår gemenskap på Facebook, eller så är det bara en logga som vi sätter på oss för att visa tillhörighet eller status. Som en märkeströja.
Har man som företag lyckats skapa en relation till en del av målgruppen är det upp till företaget att ta reda på, på vilken nivå man ska lägga relationen. Den bör avspegla den relation man har till målgruppen i verkliga livet. Är företaget ett café, där målgruppen är vana att vistas, känner sig hemma, har koll på menyn, är bekväma och personliga så kan relationen på nätet vara av det personliga slaget. Man kan dela med sig av bilder, bjuda över på kaffe, vara en aktiv del och ha en nära kontakt.
Men är man ett företag som en bank kanske man inte riktigt kan ha samma personliga touch, då får kommunikationen möjligen hållas på ett formellare plan. Målgruppen förväntar sig att bli erbjudna den information, de tjänster och den funktion som man även erbjuder live. Men man förväntar sig inte att bli puffad på eller att få meddelanden med leende gubbar på sin wall, med avsändare ”banken”.
Att som café hålla en distanserad relation kanske inte skadar varumärket, utan leder möjligen bara till att man inte får en nära relation. Men att som bank trampa på, tagga personen på bilder, chatta och bli för personlig skulle kanske göra mer skada.
Men som sagts, normerna för hur man får interagera på Facebook förändras och ungdomar är ett ombytligt folk. Att som företag hålla sig au jour med sin målgrupp, och ha en objektiv syn på sig själva och sin relation till kunderna är en bra start på en bra kommunikation, även på fejjan.
Källförteckning
Ferebe & Wayne Davis (2009). Factors that persuade continued use of Facebook among new members.
Proceedings of the 4th International Conference on Persuasive Technology, Persuasive '09, Article No. 35.
PDF: http://portal.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=1541948.1541994&coll=DL&dl=ACM&CFID=21768979&CFTOKEN=22062729
Lampe, Ellison & Steinfield (2008). Changes in use and perception of facebook.
Proceedings of the 2008 ACM conference on Computer supported cooperative work, CSCW '08 , 721-730.
PDF: http://portal.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=1460563.1460675&coll=DL&dl=ACM&CFID=21798988&CFTOKEN=86993289
Jacobs & Nakata (2010). Evolving the social business: a look at stages of growth for Web 2.0 integration with business activities.
First Interdisciplinary Workshop on Communication for Sustainable Communities, IWCSC '10 , Article No. 4.
PDF: http://portal.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=1951493.1951497&coll=DL&dl=ACM&CFID=21798988&CFTOKEN=86993289
Jansen, Sobel & Cook (2011). Being networked and being engaged: the impact of social networking on ecommerce information behavior.
Proceedings of the 2011 iConference, iConference '11, 130-136.
PDF: http://portal.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=1940761.1940779&coll=DL&dl=ACM&CFID=21798988&CFTOKEN=86993289
Hintikka, Kari A. (2010). Communication structure and collective actions in social media.
Proceedings of the 14th International Academic MindTrek Conference: Envisioning Future Media Environments, MindTrek '10, 201-204.
PDF: http://portal.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=1930488.1930531&coll=DL&dl=ACM&CFID=21798988&CFTOKEN=86993289
Sas, Dix, Hart & Su (2009). Emotional experience on facebook site.
Proceedings of the 27th international conference extended abstracts on Human factors in computing systems, CHI EA '09, 4345-4350.
PDF: http://portal.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=1520340.1520664&coll=DL&dl=ACM
Facebook (2011) Statistics
Länk: http://www.facebook.com/press/info.php?statistics
Publicerat 2011 Hämtat 19 Maj 2011
Ladda ner som PDF.
Hur företag ska förhålla sig i sina relationer till målgruppen på Facebook.
Ladda ner som PDF.
Innehållsförteckning
Sammanfattning / Abstract
Inledning och beskrivning av tjänsten
Diskussion utifrån redovisade teorier och tankar
Slutsats
Källförteckning
Sammanfattning
Facebook är världen största sociala nätverk där ungdomar och unga vuxna spenderar enorma mängder tid och engagemang. Givetvis är det ytterst relevant för företag att bli en del av det sociala samspelet på nätet för att nå den här målgruppen men i ett sammanhang där relationerna främst är personliga, privata och ett utbyte mellan vänner kan det vara svårt att som företag på ett naturligt sätt kliva in i gemenskapen utan att trampa på några tår.
/
Abstract
Facebook is the world's largest social network, in which adolescents and young adults are spending enormous amounts of time and commitment. It is, of course, highly relevant for companies to become part of the social interaction on the network to reach this targetgroup. But in a context where the relationships are primarily personal, private, and an exchange between friends, it can be difficult for the company to, in a natural way, enter the community without stepping on some toes.
Inledning och beskrivning av tjänsten
Facebook är enligt Jacobs & Nakata (2010) det mest populära sociala nätverket i världen, med över 500 miljoner aktiva användare, av vilka 50 % loggar in på Facebook varje dag.
Facebooks egen statistik (2011) beskriver dagsläget så här: Människor tillbringar mer än 700 miljarder minuter per månad på Facebook och det finns över 900 miljoner objekt som människor interagerar med (sidor, grupper, evenemang och gemenskap sidor). Den genomsnittlige användaren är ansluten till 80 communitysidor, grupper och evenemang och skapar 90 olika typer av innehåll varje månad. Mer än 30 miljarder länkar, nyheter, blogginlägg, anteckningar, fotoalbum och liknande delas varje månad.
Enligt Jansen, Sobel & Cook (2011) har majoriteten av tonåringar och unga vuxna födda mellan 1981 och 2000, konton på flera olika sociala nätverk med olika typer av nätverksbeteenden. Mer än 40 % är engagerade i tre sociala nätverkssiter och ytterligare 20 % har fyra konton i olika sociala nätverk.
Deras studie i hur socialt nätverkande påverkar hur villig man är att engagera sig i handel på nätet visar att ju fler och ju mer uppdaterade nätverk användaren har, desto troligare är det att man deltar i verksamheter på nätet.
De tio mest populära aktiviteterna på nätet för den här gruppen är enligt Jansen, Sobel & Cook (2011) att titta på profiler, uppdatera sin egen profil, söka efter någon, e-posta någon, skriva på någon annans profil, läsa bloggar, lyssna på musik, skaffa vänner och letar upp någon status. Flertalet av dessa verksamheter hanterar vänskap, att knyta eller återknyta kontakt med vänner och bekanta, och att delta i intressanta aktiviteter.
Facebook är enligt Hintikka, Kari A. (2010) mer av en plattform än bara en tjänst eller verktyg. Facebook möjliggör massinbjudningar till exempel på händelser, grupper och företagssidor. Facebook flöde presenterar ett brett spektrum av information. Förutom statusuppdateringar kan man se vad kontakter har gjort på Facebook; vad man svarat i quiz, vad man gillar, var man är fan, vilka grupper man tillhör och så vidare. I kombination med personliga inbjudningar är Facebook en möjlighet att samla och fokusera kollektiva åtgärder effektivt.
Företag och andra organisationer är precis som Jansen, Sobel & Cook (2011) menar, ivriga att skapa en närvaro på dessa sociala nätverkssiter för att nå denna viktiga ungdomsgrupp. Företag kan skapa
profiler, sidor och event att bjuda in folk till, och härigenom skapa möjligheter för folk att följa eller bli fans till företaget.
Men i ett socialt nätverk såsom Facebook, menar Ferebe & Wayne Davis (2009) förväntar sig den nyanlända användaren en social interaktion som liknar vad de är vana med i möte med personer i den riktiga världen. Allt eftersom interaktionen online och i sociala nätverk ökar, kommer de oskrivna reglerna för samspel i Facebooks kultur utvecklats. Men enligt Lampe, Ellison & Steinfield (2008) har det dock skett en väldigt liten förändring över tid i hur vi använder av Facebook. Oftast använder vi fortfarande nätverket för att upprätthålla kontakt med relationer som vi utvecklat offline. Något som de tror kan grunda sig i Facebooks historia, i det att nätplatsen ursprungligen var associerad till ett offline-nätverk, universitetet.
Facebook menar Hintikka, Kari A. (2010) är ett mycket kraftfullt och personligt massmedia för både individer och nätverk. Men detta skapar inte på något sätt automatiskt en samhörighet eller gemenskap. På Facebook är det lätt att starta trådar och att kommentera i dem, men de visas i användarens privata nät och på deras wall och till skillnad från i andra tjänster finns det inget arkiv för gamla trådar och så det finns ingen historik att tillgå. Facebook är därför enligt Hintikka, Kari A. (2010) ett kraftfullt verktyg för att samla människor för enkla, repetitiva och kollektiva åtgärder.
Sas, Dix, Hart & Su’s (2009) forskning tyder på att människors mest minnesvärda upplevelser med Facebook handlar om positiva känslor, i synnerhet sådana som rör samhörighet, nära relationer och underhållning, där man gett och fått känslomässigt stöd, skrattat högt, återupplevt minnen och planerat för framtida upplevelser. Men man pekar även på Facebook som en plats där människor tenderar att presentera sig fördelaktigt, och även i situationer där man har fått göra sina fördelaktiga sidor offentliga, tenderar människor att härleda Facebook till en positiv upplevelse.
Det sätt på vilken kommunikationen på Facebook fungerar menar Hintikka, Kari A. (2010) ger möjligheter till politiska och sociala erbjudanden dygnet runt, året om och tillåter lättsamt,
tillfälligt och halv-anonymt deltagande. En användare kan enkelt bygga upp och ändra sin on-line identitet med hjälp av olika engagemang liknande shopping i en galleria.
Enligt Jansen, Sobel & Cook (2011) använder yngre internetanvändare nätet som ett billigt och bekvämt sätt att köpa produkter som musik, böcker och kläder. Tonåringar vänder sig till sina vänner för shopping rådgivning via Internet och detta gör det svårt för marknadsförare som försöker bli "vänner" med den här delen av marknaden. Det är uppenbart att företagen anser att ungdomsmarknaden en livsviktig del och därför värt att undersöka deras beteenden och informationsinhämtning online för att förstå hur och varför ungdomar agerar i sina sociala nätverk.
Jacobs & Nakata (2010) menar att möjligheten till kontinuerlig övervakning i realtid och analys av
konsumenternas beteendetrender är något som kommer att vara avgörande för en företagsledning. Traditionella beslutsprocesser som inte tar hänsyn till de sociala nätverkandet blir dysfunktionella och det finns ett stort behov av input från modern informationsspridning i beslutsprocessen för att snabbt kunna sprida information och fatta beslut för hela företaget eller viktiga områden.
Diskussion utifrån redovisade teorier och tankar
Precis som både Jansen, Sobel & Cook (2011) pekar på är vikten av att finnas på det sociala nätverken, som Facebook, viktig för att nå den målgrupp som består av människor i åldersgruppen 11-30 år. Facebook är precis som statistiken från Facebook (2011) visar, en plats där vi spenderar otroliga mängder tid, där nästan alla finns och där flödet av information och engagemang är enormt. Om den genomsnittlige användaren är kopplad till ca 80 nätverkssidor är möjligheten för ett företag stor att kunna ta en del av den kakan.
Men att finnas som företag i sociala nätverk är på inget sätt bara en extra bonus, utan precis som Jacobs & Nakata (2010) tydliggör, om inte redan nu, så inom en snar framtid en absolut nödvändighet. Att sitta med traditionella beslutsvägar och invänta pressmeddelanden eller att det ska bli måndag kan få fatala följder när ett företag hamnar i en besvärlig situation.
Kommunikationen på de sociala nätverken går på en sekund och precis som Hintikka, Kari A. (2010) skriver ett mycket kraftfullt och personligt massmedia för både individer och nätverk för att samla många människor för enkla, repetitiva och kollektiva åtgärder. En kraft som kan antas slå hårt mot ett företag med långsamma kommunikationsvägar. Men med rätt förståelse för nätverkets speciella form kan det användas av företaget för att nå kritiker omedelbart och rakt på, och i bästa fall stämma i bäcken.
Som Lampe, Ellison & Steinfield (2008) beskriver är Facebook en plats där vi förväntar oss att hålla kontakter med relationer som vi utvecklat offline och som Ferebe & Wayne Davis (2009) vidare beskriver även förväntar oss interagera med online på samma sätt som offline. Vi bygger vår tillvaro på Facebook på personliga kontakter som vi enligt Jansen, Sobel & Cook (2011) söker upp, kollar på information om, och bilder på, chattar, och skriver meddelanden till, och våra mest minnesvärda upplevelser tillsammans med de här relationerna är enligt Sas, Dix, Hart & Su’s (2009) de personliga mötena där vi skrattat och gett eller fått personligt stöd.
Men Forskningen talar även om en till nivå av relationsbyggande på Facebook. Sas, Dix, Hart & Su’s (2009) beskriver hur vi gillar att visa upp våra bästa sidor i vår online identitet i ett positivt sammanhang på Facebook och Hintikka, Kari A. (2010) talar om Facebook som en plats för lättsamt, tillfälligt och halv-anonymt deltagande som en del i att bygga upp denna identitet.
Att som företag verka i de sociala nätverken och skapa en relation till målgruppen borde därför göras på minst ett av de här tre ovanstående sätten. Den inledande verksamhetsdelen som handlar om att fungerar som en direkt, välplanerad och funktionell kommunikationskanal borde vara standard. Men när man som företag täckt upp det basala behoven för vad målgruppen förväntar sig återstår fortfarande att bli ett älskat varumärke och komma in i målgruppens privata nät.
Baserat på Lampe, Ellison & Steinfields (2008) tankar om att använda nätverket för att bygga vidare på de relationer som vi skapar offline kan man dra en parallell och flytta över det på ett företags nivå. Då handlar det om att fånga upp ett företags fysiska kunder i den verkliga världen, vare sig man är ett café, en butik eller en bank, och få dem att även uppmärksamma och bli en del av varumärket online. Att bli ett fan eller engagera sig. Att som företag bli något man gillar, är fan till, eller en grupp man tillhör.
Då kan man enligt ovanstående resonemang antingen ta rollen av en nära relation till kunden. Genom att dela minnesvärda upplevelser, ge stöd och råd, chatta och skriva meddelanden. Att bli en riktigt vän kort och gott.
Alternativt kan man välja den andra vägen och vara en del i målgruppens sätt att skapa sin egen image på nätet. Genom att engagera sig på ett lättsamt, tillfälligt och halv-anonymt sätt kan målgruppen använda företaget för att visa upp sina bästa sidor i sin online-identitet, använda engagemanget i varumärket som en accessoar, kort sagt.
Valet av hur man som företag ska förhålla sig och vilka typer av kommunikationsvägar man ska använda kan nog vara knepigt. Men nödvändigt för att kunna använda det kraftfulla kommunikationsverktyg som Hintikka, Kari A. (2010) beskriver.
Precis som Jansen, Sobel & Cook (2011) understryker vänder sig ungdomar till sina vänner för rådgivning på nätet, och vi vet ju vilka som är våra riktiga vänner. Det här försvårar självklart för de företag som försöker bli "vänner" med målgruppen. För påflugna, privata eller omotiverade ”vänförfrågningar” kan säkert leda till en helt annan reaktion än den önskade. Då är man tillbaka till den av Jacobs & Nakata (2010) beskrivna nödvändigheten i sociala nätverk för snabb krishantering.
Möjligen finns svaret på problemet hos Ferebe & Wayne Davis (2009). Användaren förväntar sig en social interaktion som liknar den de är vana med i mötet med personer och relationer i den riktiga världen. Även om man lär sig Facebooks struktur över tid så innebär det ändå inte att sätet att underhålla relationen kan förändras. Översatt till företag skulle det kunna tolkas som att den relation målgruppen har till ett företag i den riktiga världen bör vara densamma som den i deras online-relation, strikt, personlig, rådgivande, rolig, allvarlig, och det är upp till företaget att undersöka hur den relationen ser ut innan man kommunicerar, om man inte vill få tummen ner.
Slutsats
Vi använder sociala nätverk som Facebook en enorm mängd av vår tid, vi delar extrema mängder information med varandra och i många fall är det den snabbaste källan vi har till information. Att som företag verka i den här miljön, uppbyggd på personliga relationer kan vara en balansgång. För alla som vill bli älskade kan ibland gå till överdrift i sina affektionsyttringar, men att bara sitta där utan att kommunicera gör en till en obetydlig fluga på väggen.
Vi vet alla skillnaden på vän och företag, även på nätet, och på Facebook väljer vi våra vänner med omsorg. Ett företag kan vara en stark del av vår gemenskap på Facebook, eller så är det bara en logga som vi sätter på oss för att visa tillhörighet eller status. Som en märkeströja.
Har man som företag lyckats skapa en relation till en del av målgruppen är det upp till företaget att ta reda på, på vilken nivå man ska lägga relationen. Den bör avspegla den relation man har till målgruppen i verkliga livet. Är företaget ett café, där målgruppen är vana att vistas, känner sig hemma, har koll på menyn, är bekväma och personliga så kan relationen på nätet vara av det personliga slaget. Man kan dela med sig av bilder, bjuda över på kaffe, vara en aktiv del och ha en nära kontakt.
Men är man ett företag som en bank kanske man inte riktigt kan ha samma personliga touch, då får kommunikationen möjligen hållas på ett formellare plan. Målgruppen förväntar sig att bli erbjudna den information, de tjänster och den funktion som man även erbjuder live. Men man förväntar sig inte att bli puffad på eller att få meddelanden med leende gubbar på sin wall, med avsändare ”banken”.
Att som café hålla en distanserad relation kanske inte skadar varumärket, utan leder möjligen bara till att man inte får en nära relation. Men att som bank trampa på, tagga personen på bilder, chatta och bli för personlig skulle kanske göra mer skada.
Men som sagts, normerna för hur man får interagera på Facebook förändras och ungdomar är ett ombytligt folk. Att som företag hålla sig au jour med sin målgrupp, och ha en objektiv syn på sig själva och sin relation till kunderna är en bra start på en bra kommunikation, även på fejjan.
Källförteckning
Ferebe & Wayne Davis (2009). Factors that persuade continued use of Facebook among new members.
Proceedings of the 4th International Conference on Persuasive Technology, Persuasive '09, Article No. 35.
PDF: http://portal.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=1541948.1541994&coll=DL&dl=ACM&CFID=21768979&CFTOKEN=22062729
Lampe, Ellison & Steinfield (2008). Changes in use and perception of facebook.
Proceedings of the 2008 ACM conference on Computer supported cooperative work, CSCW '08 , 721-730.
PDF: http://portal.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=1460563.1460675&coll=DL&dl=ACM&CFID=21798988&CFTOKEN=86993289
Jacobs & Nakata (2010). Evolving the social business: a look at stages of growth for Web 2.0 integration with business activities.
First Interdisciplinary Workshop on Communication for Sustainable Communities, IWCSC '10 , Article No. 4.
PDF: http://portal.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=1951493.1951497&coll=DL&dl=ACM&CFID=21798988&CFTOKEN=86993289
Jansen, Sobel & Cook (2011). Being networked and being engaged: the impact of social networking on ecommerce information behavior.
Proceedings of the 2011 iConference, iConference '11, 130-136.
PDF: http://portal.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=1940761.1940779&coll=DL&dl=ACM&CFID=21798988&CFTOKEN=86993289
Hintikka, Kari A. (2010). Communication structure and collective actions in social media.
Proceedings of the 14th International Academic MindTrek Conference: Envisioning Future Media Environments, MindTrek '10, 201-204.
PDF: http://portal.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=1930488.1930531&coll=DL&dl=ACM&CFID=21798988&CFTOKEN=86993289
Sas, Dix, Hart & Su (2009). Emotional experience on facebook site.
Proceedings of the 27th international conference extended abstracts on Human factors in computing systems, CHI EA '09, 4345-4350.
PDF: http://portal.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=1520340.1520664&coll=DL&dl=ACM
Facebook (2011) Statistics
Länk: http://www.facebook.com/press/info.php?statistics
Publicerat 2011 Hämtat 19 Maj 2011
söndag 8 maj 2011
Kommentar till Michelle Lindholms blogg om Facebook.
Michelle har i tre inlägg förtydligat Facebook för en okunnige, talat om säkerhetsriskerna och integritetsfrågan samt diskuterat Facebooks framtid och användarplattformar.
Hon har på ett vetenskapligt och tydligt sätt beskrivit teorier kring Facebook för dig som står i valet och kvalet kring om du ska skaffa ett konto, vilka riskerna är och hur det används. Jag tycker att genomgången är grundlig och välrefererad och jag hoppas att du som besökare kan dra nytta av att läsa lite kring de här frågorna innan du ger dig in på att skapa och förbättra din Facebook-sida på de sät som jag gått igenom i de här tre avsnitten.
Länkar:
Facebook förtydligat
säkerhetsriskerna och integritetsfrågan
Facebooks framtid och användarplattformar.
Referenser:
Lindholm Michelle (2011)Om Facebook Del 1 Publicerat på www.michellelindholm.wordpress.com den 7 April 2011, Hämtat 8 Maj 2011.
Lindholm Michelle (2011)Om Facebook Del 2 Publicerat på www.michellelindholm.wordpress.com den 13 April 2011, Hämtat 8 Maj 2011.
Lindholm Michelle (2011) Om Facebook Del 3 Publicerat på www.michellelindholm.wordpress.com den 15 April 2011, Hämtat 8 Maj 2011.
Hon har på ett vetenskapligt och tydligt sätt beskrivit teorier kring Facebook för dig som står i valet och kvalet kring om du ska skaffa ett konto, vilka riskerna är och hur det används. Jag tycker att genomgången är grundlig och välrefererad och jag hoppas att du som besökare kan dra nytta av att läsa lite kring de här frågorna innan du ger dig in på att skapa och förbättra din Facebook-sida på de sät som jag gått igenom i de här tre avsnitten.
Länkar:
Facebook förtydligat
säkerhetsriskerna och integritetsfrågan
Facebooks framtid och användarplattformar.
Referenser:
Lindholm Michelle (2011)Om Facebook Del 1 Publicerat på www.michellelindholm.wordpress.com den 7 April 2011, Hämtat 8 Maj 2011.
Lindholm Michelle (2011)Om Facebook Del 2 Publicerat på www.michellelindholm.wordpress.com den 13 April 2011, Hämtat 8 Maj 2011.
Lindholm Michelle (2011) Om Facebook Del 3 Publicerat på www.michellelindholm.wordpress.com den 15 April 2011, Hämtat 8 Maj 2011.
fredag 15 april 2011
Ditt företag på Facebook - Del 3 (Komma ut, synas och engagera)
Jag har redan gått igen om grunderna för att komma igång och skapa dina egna appar på din företagssida. Nu handlar det om att sprida sidan, se till att den uppdateras och att all relevant fakta finns. och även några tips om vad som får folk att gilla den.
Att använda Facebooks Anteckningar som plats för din hemsidas RSS-flöde ger en automatisk ström av nyheter. Ställ in Anteckningar så att den automatiskt tar in RSS-flödet från din företagsblogg. För att göra detta går du in på http://www.facebook.com/editnotes.php?import och ställer in anteckningar för att ta emot uppdateringar från ditt feed eller din blog.
Har du eller någon annan på företaget ett twitterkonto så kan även det användas för att ge liv åt sidan. Det finns en mängd twitterläsare, men Twitter är en vanlig och bra fungerande.
Det här är en början, men så klart finns inga saker som är helhetslösningar för att ditt företag ska bli besökt och gillat på Facebook. Kanske är det sunt förnuft. Var relevant, intressant, frekvent, och ge något till dina besökare. Här är några länkar på företag och sammanhang där det blivit riktigt bra:
Royal wedding En uppsjö av sajter finns kring bröllopet – det intressanta är att Kungafamiljen ”själva” tagit kontroll. Egna konton på Flickr, Facebook och Youtube. Deras ambition var att vara ”snabbast” under bröllopet och genom det styra nyhetsflödet på ett bättre sätt. Bra exempel på stor händelse som dokumenterats och bevakas.
SAS gör ett bra jobb och var väldigt duktiga i samband med ”askmolnet”. Tog till vara på frågorna och oron som uppstod.
Fotografiska är snabba, direkta och personliga. De jobbar väldigt aktivt med sociala medier och har nära 100,000 följare på Facebook. - aktiva på twitter. Bjuder in och interagerar. Gillar.
Det finns även flera siter som samlar ihop bra case-exempel och lösningar för facebook:
Allfacebook, en trovärdig källa som följer FB på nära håll.
Mashable är en av de större sajterna som samlar det som händer i den digitala sfären.
10 case, en bra grund att titta på.
Fler samlade case: http://www.simplyzesty.com/social-media/50-of-the-best-social-media-case-studies-reports-and-pieces-of-research/
Jag kommer att testa mig fram med hjälp av de här casen. Du hittar resultatet i nästa steg av kedjan YouTube som marknadsföringskanal
Publicerat på www.natkoll.se 2011, Hämtat 24 april 2011.
Vad som bör finnas med
Nätkoll.se(2011) har skrivit en bra artikel om Vad ditt företag bör ha med på sin sida. De går lite utöver de basala inställningarna som jag nämnt tidigare och tar upp ett antal saker som gör att sidan får mer liv på ett ganska enkelt sätt. Två av tipsen som gör att man genom att integrera Facebook dels med företagswebben, och dels med twitter får känslan av att det händer något hela tiden utan att man aktivt behöver uppdatera på facebook.Att använda Facebooks Anteckningar som plats för din hemsidas RSS-flöde ger en automatisk ström av nyheter. Ställ in Anteckningar så att den automatiskt tar in RSS-flödet från din företagsblogg. För att göra detta går du in på http://www.facebook.com/editnotes.php?import och ställer in anteckningar för att ta emot uppdateringar från ditt feed eller din blog.
Har du eller någon annan på företaget ett twitterkonto så kan även det användas för att ge liv åt sidan. Det finns en mängd twitterläsare, men Twitter är en vanlig och bra fungerande.
Det här är en början, men så klart finns inga saker som är helhetslösningar för att ditt företag ska bli besökt och gillat på Facebook. Kanske är det sunt förnuft. Var relevant, intressant, frekvent, och ge något till dina besökare. Här är några länkar på företag och sammanhang där det blivit riktigt bra:
Royal wedding En uppsjö av sajter finns kring bröllopet – det intressanta är att Kungafamiljen ”själva” tagit kontroll. Egna konton på Flickr, Facebook och Youtube. Deras ambition var att vara ”snabbast” under bröllopet och genom det styra nyhetsflödet på ett bättre sätt. Bra exempel på stor händelse som dokumenterats och bevakas.
SAS gör ett bra jobb och var väldigt duktiga i samband med ”askmolnet”. Tog till vara på frågorna och oron som uppstod.
Fotografiska är snabba, direkta och personliga. De jobbar väldigt aktivt med sociala medier och har nära 100,000 följare på Facebook. - aktiva på twitter. Bjuder in och interagerar. Gillar.
Det finns även flera siter som samlar ihop bra case-exempel och lösningar för facebook:
Allfacebook, en trovärdig källa som följer FB på nära håll.
Mashable är en av de större sajterna som samlar det som händer i den digitala sfären.
10 case, en bra grund att titta på.
Fler samlade case: http://www.simplyzesty.com/social-media/50-of-the-best-social-media-case-studies-reports-and-pieces-of-research/
Jag kommer att testa mig fram med hjälp av de här casen. Du hittar resultatet i nästa steg av kedjan YouTube som marknadsföringskanal
Referenser
natkoll.se (2011)Vad ditt företag bör ha på sin Facebook-sidaPublicerat på www.natkoll.se 2011, Hämtat 24 april 2011.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)